Norra Israel och Golanhöjderna

Från Jerusalem tog jag en buss till Nasaret. Min plan var att använda staden som bas för att vidare utforska norra Israel och speciellt Golanhöjderna upp mot gränsen till Syrien. När jag först åkte ner till Israel verkade en amerikansk bombkampanj mot Syrien vara nära. Risken var att Assad skulle slå tillbaka genom att attackera Amerikas regionala allierade Israel. Antingen med Syriens egna artilleri eller med hjälp av sina kompisar i Hezbollah. Likt hur Saddam under gulfkriget sköt sina missiler in i Israeliska städer, trotts att Israel inte var en del av den USA ledda alliansen som drev ut Saddams trupper ur Kuwait. Det hade till och med gått så långt att gasmasker delades ut på israeliska postkontor när jag landade i Tel Aviv. Något som min palestinska guide på Västbanken tyckte var väldigt roligt, han skojade glatt om hur han och hans vänner hade planer på att sitta på taket, röka vattenpipa och se på missilerna som flög fram och tillbaka. Av denna anledning hade jag först bestämt mig för att hålla mig borta från gränsområdena både mot Syrien och Hezbollah kontrollerade södra Libanon. Som tur är lades den Amerikanska bombkampanjen på is, efter diplomatisk inblandning från Ryssland och jag kände mig bättre till mods med att besöka norra Israel.

Nasaret är en mycket vacker bergsstad norr om Västbanken som ofta kallas Israels arabiska huvudstad, då det är landets största arabiska stad (utanför de ockuperade områdena). Det är även Jesus hemstad och här ligger Mellanösterns största kyrka, byggd över grottan där ängeln Gabriel sägs ha besökt Jungfru Maria för att informera henne om att hon nu var gravid med Guds son. I Nasaret bodde jag i en 1800-tals ottomansk herrgård som nu var ett hostel. Sovsalen där jag spenderade mina nätter hade fem meter högt tak, som var dekorerat med väldigt imponerade om något slitna målningar. Runt om i stan märktes det att det snart skulle vara kommunalval och valaffischer var överallt. Det var trevligt att se hur demokratiska val sågs som något  fullt naturligt här i arabiska Nasaret med tanke på det demokratiska underskottet i resten av arabvärlden.

Från Nasaret reste jag norrut genom Kana, staden där Jesus på ett bröllop utförde det ultimata partytricket och förvandlade vatten till vin, till Kapernaum vid Galileiska sjön. Det var här Jesus rekryterade Petrus och flera andra av sina lärljungar.  Staden är fylld med kyrkor dedikerade till Jesus apostlar men istället för att besöka dem valde jag att gå ner till vattnet och bara sitta där och beundra den Galileiska sjön. Jag var inte ensam om den idéen och en grupp nunnor kom snart och gjorde mig sällskap. Galileiska sjön eller Gennesaretsjön som den också kallas kan vara bland det vackraste jag sett. Jag besökte den på morgonen när det fortfarande låg en tunn dimma över sjön och vattnet var helt stilla. Jag satt där, tittade på fiskebåtarna som passerade och tänkte att det var här Petrus och hans bror Andreas var fiskare innan Jesus en dag dök upp på stranden. Det var också här på den Galileiska sjöns glasklara yta som Jesus sägs ha gått på vatten.

På andra sida av sjön ligger Golanhöjderna. Området tillhörde tidigare Syrien och ockuperades av Israel efter sexdagarskriget 1967. På åttiotalet annekterade Israel Golanhöjderna och de lokala Druserna erbjöds israeliskt medborgarskap. Ett fredsavtal med Syrien, där Israel i effekt byter Golanhöjderna mot att Syrien erkänner Israels rätt att existera har flera gånger diskuterats. Likt hur Israel gav tillbaka Sinaihalvön till Egypten i utbyte mot ett fredsavtal. Dock har intresset från Syriens sida varit svagt, kanske då en yttre fiende har hjälp Assad (både far och son) att hålla ihop ett annars splittrat land.  I Golanhöjderna gick jag på en kortare hike i ett naturreservat, besökte ett vackert vattenfall och ruinerna från ett gammalt hedniskt tempel tillägnat guden Pan. Jag besökte även Mount Bental vid gränsen till Syrien. Därifrån hade jag en otrolig vy över Israels problematiska grannland. Dalen nedanför Mount Bental kallas för "The Valley of Tears" och är platsen där ett enormt pansarslag ägde rum under Yom Kippur kriget 1973. 160 israeliska pansarvagnar vann här en otippad seger mot hela 1500 syriska pansavagnar och stoppade därigenom den syriska invasionen från norr, samtidigt som egyptiska militären stoppades i Sinai. Metallskrotet från pansarslagets har används för att skapa en mängd olika konstvärk som nu pryder det forna slagfältet, bland annat en stor rostig dinosaurie. Inuti Mount Bental besökte jag en övergiven israelisk bunker. I de långa tunnlarna under berget var det kolsvart så jag fick förlita mig helt på ljus från min mobil. De var i bunkrar som denna som israeler och syrier mötte varandra i närstrid under sexdagarskrig 1967. När jag gick runt i dessa trånga gångar blev det klart för mig vilket övertag israelerna måste ha haft med sina små och smidiga Uzis över syriernas lång AK-47:or.

På vägen tillbaka från Golanhöjderna stannade jag åter igen vid Galileiska sjön, den här gången vid en badplats. Det var den judiska helgdagen Sukkot då religösa judar bygger tält på sina bakgårdar, för att minnas tiden i Sinai efter de under Moses ledning lämnat Egypten. Från vad jag har hört är det framförallt tonårskillar med flickvänner som bygger tält numera, för att ha någonstans utanför hemmet att spendera natten. På stranden var det dock fullt med tält då familjer firade en mer modern Sukkot genom att slå upp tält och grilla på stranden.