Eilat

Från Jerusalem hoppade jag på busslinje 444 som tog mig till Israels sydligaste punkt, hamnen Eilat vid Röda havet. Från Jerusalem passerade bussen genom Israels "anti terror barriär" och fortsatte in på Västbanken, där vägen gick genom Judeaöknen, vid vägkanten kunde jag i öknen se flera beduinläger. Då och då längs vägen kunde jag även från bussens fönster se vägskyltar som informerade om höjden över havsytan och det gick snabbt nedåt. När bussen nådde Judeaöknens slut och Döda havets stränder var vi hela 300 meter under havsytan, jordens lägsta punkt (som inte är under vatten). Bussen fortsatte sedan längs Döda havet, som utgör gränsen till Jordanien. Området här kallas Jordandalen och kan vara bland det vackraste jag sett. Döda havets klara stilla vatten är omgivet på båda sidor av vackra rödaktiga bergskedjor som påminner mig om något från en amerikansk western. På flera platser längs Döda havet tycks vattnet vara täckt av is. Detta är såklart en omöjlighet då temperaturen låg runt 40 grader i skuggan. Istället är det salt som har samlats på vattenytan, men det är något bisarrt med att se något som så nära liknar is täcka en sjö i mitten av öknen. När bussen passerat Döda havet fortsatte den längs Jordaniens gräns, genom Negev öknen. Öknen här var nästan helt tom förutom en strutsfarm och ett fåtal kokosnötsplantage jag såg längs vägen. Mitt ute i öknen stannade vi vid en mack som till min stora förvåning erbjöd gratis Wi-Fi. Efter macken var det bara en timma kvar till Röda havet. Innan bussen nådde sin slutdestination stannade vi vid en militär check point och vad som följer är ett typexempel på hur israelerna oblygt praktiserar "racial profiling". Två unga militärer kom ombord och gick direkt fram till bussens tre muslimska passagerare och ställde några frågor på hebreiska, resterande passagerare ignoreras helt. De verkar dock inte vara allt för hårda med sina kontroller för när en av killarna hade svårt att hitta sin legitimation viftade ena soldaten med handen och både soldaterna lämnade bussen.

Eilat är en endast fem kilometer lång kustlinje inträngd mellan Egypten och Jordanien och är Israels öppning till handeln med Asien. Här delar en modern industrihamn plats med en stor militärbas och väldiga hotelkomplex. När Israels fiender har velat sätta press på Israel har de ofta valt att blockera Eilat. Ett effektivt vapen då Israel innan den islamitiska revolutionen i Iran förlitade sig helt på olja importerad från Persien, olja som levererades via Röda havet. Det var tillexempel en blockad av Eilat som ledde till sex dagars kriget 1967.

På ett hostel en bra bit från stranden delade jag rum med en djupt religiös 65-årig dam från Texas. Hon visade glatt mig på en karta i sin bibel, hur det var just via Eilat som Moses och israeliterna hade anlänt till Israel. Både hennes man och son hade gått bort och hon pratade om vilket stöd hennes tro hade varit. Nu var hon ensam ute på en jorden runt resa. Efter Israel skulle hon till Förenta Arabemiraten, Nepal och Indonesien. I Eilat passade jag på att göra alla typiska turistaktiviteter. Jag solade, badade, tittade på delfiner och besökte Eilats stora shopping gallerior, framförallt för att njuta av deras fantastiska luftkonditionering. Det fanns till och med en galleria med en stor isrink i mitten där man kunde åka skridskor.